Jobbig dag för Frank

Idag var det en sån där dag ni vet då allt går redigt fel, man väljer fel kläder för fel väder. Kortet fungerade inte, och när man väl kommer hem så är man så frusen att man hackar tänder.Vilken tur då att det faktiskt gick bra med Franks klippning, vi var lite oroliga då det var första gången han var hos våra frisörer. Vet faktiskt inte om han någonsin blivit klippt av ett proffs. Frank har lite svårt med häftiga rörelser, samt om man klappa honom från ryggen till rumpan. Men det gick bra och han blev så fin, det var knappt så jag kände igen honom när jag kom dit. Hundfrisörerna gjorde ett underverk med både honom och hans päls, han kanske inte ser ut som en Papillon för tillfället. Men han mår mycket bättre nu och han rör sig mycket lättare, värmen och hans övervikt gjorde att han inte mådde så bra innan.

Vi gjorde vad vi kunde innan för att få bort all tovor hos dem, tyvärr så är det svårt att klippa bort dem så det ser snyggt ut. Tycker det är synd att man låter deras päls bli så tovig och sliten att det rent av är skadligt för dem. Vad säger ni, visst blev han fin efter klippningen?

Två nya medlemmar i flocken

För några dagar sen så tog vi emot två st Papillon, dessa ska vi nu ha här hemma på prov i 3 månader. De har fått smeknamnen Timon (Ludde) och Pumba (Frank), detta för att den ena är smal och ställer sig gärna på bakbenen för att kolla läget likt en surikat. Den andra är precis som ett vårtsvin, knubbig och grymtar när han går. Dessa har gjort sig bra vän med våran egna Charlie, de vet sin kant och de bråkar inte med varandra. Vårt största uppdrag var att klippa dem så att deras tovor försvann, så nu ser de tyvärr ut som de ha fått skabb. Men bättre det än att det ska göra ont när de går och springer.


Igår släppte vi dem en stund på baksidan för att de skulle få spring av sig lite , det gick förvånansvärt bra för alla tre att leka och springa tillsammans.  Idag har vi varit på en långpromenad till Brunnsparken för att fika med Annas föräldrar,både jag och Anna blev förvånade att de fixade att hålla Charlies tempo. För Charlie är ingen hund du tar på söndagspromenaden, han lunka inte fram utan här går det i 120 knyck framåt. 

Väl i Brunnsparken så skötte de sig exceptionellt bra, lite gläfsande och skällande blev det när andra hundar kom. Men överlag så fixade alla hundarna det bra, man får tänka på att det är mycket nytt för dem. Nu ligger de här hemma och vilar efter den långa promenaden hem.