Året går mot sitt slut!
Godmorgon mina vänner och bloggkollegor!
Min årskrönika kommer stor del handla om min relation med Anna och vad vi lyckats prestera tillsammans under det här året, det har varit en resa som jag aldrig hade förställt mig. Inte ens mina vildaste fantasier.
Det har hänt otroligt mycket under det här året som har stärkt mig som människa, det har inte alltid varit lätt det ska gudarna veta. Att gå från att bara ta hänsyn till mig och dottern till att nu ska man helt plötsligt ta hänsyn till 2 personer till, trotts att jag visste och var beredd på att det skulle bli en ganska stor omställning så var jag inte alls förbered på det här.
Så vad var det jag inte var förbered på?
Denna underbara känsla av familj, har aldrig känt denna känslan innan, inte ens när jag var gift med min dotters mamma. Känsla av att dela på allt och att faktiskt kunna ha en relation med upp och nergångar, man kan bli arg på varandra utan att det behöver betyda värdens undergång .
Det var ingen som sa att det skulle vara lätt, men det var inge som sa att det skulle betyda så mycket för mig heller. Att komma från två olika håll och kunna bilda en familj med allt vad det innebär, samt de underbara barnen som har funnit sig i det hela utan minsta bråk. Trots att det inte alltid har varit lätt för föräldrarna alla gånger, man vill ju inte att barnen ska hamna i kläm men hur vi än gör så hamnar de där ändå. Det är upp till oss att gör det så milt som möjligt för dem.
Vi får ju inte glömma bort den håriga saken som berika mitt liv varje dag med sina dumheter, jag talar givetvis om lilla Charlie. Han är pricken över i´t för att göra familjen komplett.
Vi lyckades med bedriften att bygga om min slitna trea till en fyra där vi nu planera ett nytt kök, renovera dotterns rum och den trånga hallen.
Det inlägg är en hyllning till min underbara familj som står ut med mig och alla min dumheter. Älskar er så grymt mycket!
Senaste kommentarer