Ett vad man faktiskt vill förlora..

Det här med att odla skägg, det är något av det svåraste jag gjort kan man nog lugnt säga. Det hela kanske inte låter så jobbigt, men att låta det växa utan att få klippa eller ansa det var redigt svårt då det växer lite som det själv vill. Sen ska vi absolut inte tala om hur det kliar innan det vuxit ut en bit.

Det är nog på plats med en lite förklaring till det hela, jag och min sambo slog vad om att jag inte skulle klara av att låta det växa i en månad, en månad utökades till två månader och på den vägen vara det. Kan säga här nu att jag vann och min vinst var att jag fick välja ut hennes nästa tatuering. Kravet på tatueringen är att hon måste godkänna den och det får absolut inte vara något elakt eller osmakligt, detta för att detta är ju något som man ska leva med hel sitt liv sittande på kroppen. Bilden ovanför är grunden till den jag valt ut till henne, bilden nedanför är en vidareutveckling på den. Hon valde den med hjärtat, dock ej klar ännu utan den ska ritas om igen och då med de färger som ska vara på den

Varför gjorde vi då detta vad, vet faktiskt inte hur det kommer sig att vi slog vad om detta. Men jag kan tänka mig att jag hade frågat henne om jag skulle passa i skägg, hon hade svarat att det klara du aldrig. sen var det kört , jag hade med 100 % säkert svarat – Ska vi slå vad.

Och så var det kört, man ska aldrig utmana mig. Det slutar nästan alltid med ett vad, visst det är väldigt harmlösa vad som görs och ingen blir skadad. Men ibland hade jag hoppats på att jag kunde hålla tyst och bara låtit det vara. Men nu är det som det är och nu Anna får allt bita i det sura äpplet att hon slog vad med mig, det kommer bli en mycket fin tatuering på henne.