Presenter till mig..


Så nu är man hemma och mellanlanda lite , har tagit upp min tvätt och ska nu snart ge mig till bussen som ska ta mig till A. Dagen har varit ganska okej tycker jag , lite blåsigt men ändå en hyfsad dag.

Var precis och fikade med J , vi samtalade lite om vad som hänt i veckan. Jag fick lite presenter som tack för att jag hade tagit hand om hans vandrade pinnar, presenten uppskattas då det var en plåtskylt med en Tardis samt två aska med Pocky som är ett helt underbart gott godis från Japan.

Hoppas ni har haft en trevlig dag, samt att ni får en trevlig kväll.

We’re all stories in the end..

Det har gått lite mer än en vecka sen jag gjorde min tatuering så jag hade tänkt ni skulle få se en bild på hur den sen ut nu, det är kanske inte så mycket att titta på men den läker fint och jag är mycket nöjd med hur den blev på benet.

Varför tatuerade jag in texten?
Tycker den texten är väldigt bra och träffande, vi är alla en historia sen är det upp till oss att gör något bra av den.

Sen är det en hyllning till min favorit serie Doctor Who.
Avsnitt: The Big Bang (2010)

Citat
”The Doctor: [last words to sleeping Amelia Pond] It’s funny, I thought, if you could hear me, I could hang on, somehow. Silly me. Silly old Doctor. When you wake up, you’ll have a mum and dad, and you won’t even remember me. Well, you’ll remember me a little. I’ll be a story in your head. But that’s OK: we’re all stories, in the end. Just make it a good one, eh? Because it was, you know, it was the best: a daft old man, who stole a magic box and ran away. Did I ever tell you I stole it? Well, I borrowed it; I was always going to take it back. Oh, that box, Amy, you’ll dream about that box. It’ll never leave you. Big and little at the same time, brand-new and ancient, and the bluest blue, ever. And the times we had, eh? Would’ve had. Never had. In your dreams, they’ll still be there. The Doctor and Amy Pond… and the days that never came.

Fick en febertopp inatt…


Hej min vänner..
Hoppas ni sovit gott och haft fina drömmar, själv vaknade jag klockan ett av att jag svettades floder och kände mig febrig. Jag hade fått en febertopp som jag alltid får när jag gaddar mig, det är helt sjukt att det här händer varenda gång.

Har faktiskt inget vettigt svar på varför det är så här, men jag har en teori om det. Kroppen lägger all sin energi på att försvara kroppen när man tatuera sig att de tär en from av återhämtning.
Vad tror ni?

Bjuder även idag på en underbart fin låt.

Nu var den klar, tatuering nummer ett år 2017

Ja idag var jag och tatuerade mig, det var en speciell känsla att göra det på benet då det var min första där. Som vanligt så blöder jag ju en del när det gaddas så där var det ju inget nytt. Men vet ni vad , den var så jädra snygg och jag är så stolt över den att det var helt klar att värt att blöda lite för den.

Skämt och sidor så kände det mindre att tatuerar sig på benet än på armen, så det kommer blir fler på benen inom en snar framtid.

Lite bilder som jag själv tog under tiden jag låg där och njöt.

Tatuering nummer ett i år…

Så var det snart sax, jag ska göra årets första tatuering. Så jädra laddad för den här gaddningen som kommer att ske på mitt ben, texten har jag nog skrivit om några gånger här. Men för alla nya besökare så är det här en text som har två meningar för mig, del så kommer den från min favorit serie Doctor Who. Men sen har den även den innebörden att den är så jädra sann. Livet är en historia , vi måste bara göra det bäst av den.

Vad tycker ni har jag inte rätt ?
Kommentera gärna och säg vad ni tycker om den!

Som vanligt kommer det både fotas och filmas när jag föreviga tatueringen.