Drömmen som aldrig slog in!

Samarbete med AZ Design


När jag var yngre så drömde jag ofta om att öppna eget, skulle nog säga att jag drömde nog om det här dagligen då jag fann det otroligt intressant. Jag skulle öppnat ett spelcafé men även en del där man kunde låna böcker och sitta och läsa, det skulle nästan fungera som en fritisgård med skillnaden att här skulle man kunna köpa spelrelaterade produkter.

Den här iden fick jag när jag hade läst en artikel i en tidning om hur de gör i japan på sina caféer för att locka en yngre generation, skillnad är att i japan har de även utvecklat till att man kan sova över, de fungera lite om små hotell.

Men som ni märker så slog  min dröm aldrig igenom, mycket för att den stad jag bor i är för liten. Jag kom så pass långt att jag letade efter  utemöbler till restaurang  och även en del hotellmöbler.

Jag valde att kolla på möbler för hotell och restauranger då de är lite snyggare än de som är anpassade för caféer enligt mitt tycke.  En dag kanske jag kommer att fullfölja min dröm om att öppna det där speciella café.  Men som läget är nu så finns det ingen chans eller möjlighet att göra det, det är ju inte direkt att bara start och hoppas att allt ska  ska ramla på plats. Först måste man hitta en lokal, sen är det hela den där tråkiga biten om finansiering. Kan ju inte säg att jag har det så där jättefett med pengar som läget är nu.  Men jag har hört att tro man på något tillräckligt mycket så kommer det slå in, vad tror ni, kommer jag fixa att starta ett café ?

Eller kanske är det bara en dröm som jag måste få behålla för mig själv.

 

Händelse som gör mig så varm

blommaDet finns få saker som berör mig så mycket som när man görs in plikt och man blir bemöt med ett leende , det är då man inser att man valt rätt ställe att vara på och verka. Händelsen jag tänker berätta är så varm och så underbart att jag känner att jag måste skriva om den.

Jag jobbar på  Silverforsens Kaffestuga och justa igår så serverade jag våfflor och jag plockade lite disk , det är lite sånt man får hoppa in och göra när man jobbar på ett litet ställe. En äldre dam med vad jag förmodar var hennes handikappade dotter kok in och skulle ha lite fika och glass, Dottern ville ha en glass och cola och mamman en våffla.  När våfflan var klar så gick jag son vanligt ut och serverade den och den äldre dammen undrade var kaffet var och jag svara att den finns i loggian men att jag kan hämta det och ett glas till dottern.

Sagt och gjort så gjord jag det och kom tillbaka till dem med det, då räcker dottern fram handen och ger mig en 10 i dricks för att jag hade gjort det. Jag svarar att det är klart jag inte ska ha det för att jag gör min plikt. Jag skulle visst ha det och så log hon med hela ansiktet.

Tack säger jag de gjorde hela in dag …