Jag är din vän ångesten


Godmorgon!

Idag är det torsdag , lite avigt att inte vakna upp i Kallinge då min kropp har börjat ställ in sig på det. Visst är det lusigt hur vi vänjer oss vid olika saker så snabbt.

Min ångest är något mindre idag, men jag känner att den är där och knackar på lite i bakgrunden. Hoppas dock på att den vill ge upp och gå sin väg , tycker det är redigt jobbig nu då den sitter som en litet spöke i bakgrunden och bara vänta på att hoppa fram. Det är nästan som man hela tiden bär den med sig som en tyngd, man blir liksom inte redigt kvitt den hur man än försöker.

Vädret är fint idag så jag ser fram emot att gå till jobbet , känna solens värme brukar få mig att känna mig bättre till mods.

Vad ska ni göra idag ?

Godmorgon denna soliga onsdag


Godmorgon denna onsdag som är dagen innan avslutad tävling här, ja det är redan den 19 april. Imorgon kommer är sista dagen att tävla om ni nu har missat det.

Lite reflektioner över mitt inlägg igår om att tappa kontroll, det lär nog värre än var det var. Men sanningen är den att det är jobbigt när saker förändras hit och dit. Förändringar kan oftast vara väldigt bra, samt leder det oftast till något mycket positivet. Det är nog mest resan dit som är jobbig, det är nog det som jag menar med att tappa kontrollen.

För hur man än vänder och vrider på det så har det hänt mycket i mitt liv på några månader, det är till det positiva men jag är livrädd att det är för bra för att vara sant. Lite att tappa kontroll över det trygga liv man har, för jag var väldigt trygg i min tillvaro innan jag träffade A. Det var nog nästan så att jag var för trygg, lite att bakom min sköld kan ingen nå mig.  Att släppa in A i mitt liv var något stort , det är även det bästa jag gjort.

Man måste våga släppa kontroll ibland, det är det som skrämmer mig att göra.

 

Att tappa kontrollen


När jag tappar kontroll då är det inte något bra, känner en början till att tappa kontrollen nu. Det här är något som skrämmer mig mycket, det slutar alltid illa när det här händer. När jag äntligen hade börjat få kontroll över allt som händer så slits det från mig, börjar tappa den gradvis mer och mer. Jag vill inte det här men kan inte rå för det, men det är svårt att inte tappa det just nu.

Jag är en person som måste ha total kontroll över mitt liv, vill gärna vet vad som ska hända veckor innan det händer. Omöjligt kanske men det är på det här sättet som jag har kontroll, tappar jag kontrollen så hemsöker osäkerheten mig. De här demonerna är absolut inte snälla, de får min hjärna att gå på högvarv. Jag blir oftast osäker på framtiden, vad som ska ske eller vad som ska hända.

Börja min hjärna gå på högvarv så händer det aldrig bra saker, nej det är absolut ingen bara ide att tappa kontrollen. På något sätt måste jag få kontroll över allt igen , gärna total kontroll.

 

Reflektion över helgen


Så har även den här dagen gått och jag reflektera lite hur påsken har varit, det har varit en bra påsk tycker jag med både fint men även skumt väder. Sanningen är den att den här påsken har varit mycket intensiv men så jädra kul, många gånger under den här helgen har jag stannat upp och bara tänkt – Det är så här det ska kännas, det är så här det ska vara.

Men så fort jag tänker så här så kommer min rädsla, jag är rädd att det här fina och perfekta ska försvinna. Att släppa någon så inpå mitt liv är något som är så svårt för mig, det tog lång tid innan jag tog ner skölden så A kunde komma nära inpå mig. Nu när jag blottat mitt innersta så är jag rädd att det ska försvinna. Då står jag där ännu en gång med en trasig sköld som måste repareras, kan verka lite patetisk och rent löjligt att tänka så här men till mitt försvar så har jag blivit så sårad att jag har svårt att lite på folk.

Men rädslan ska övervinnas..

Vaknade med ångest

Idag har dagen varit mest ett vakuum, känns som att jag vandrat i en dimma och försöker slå mig ur den.

Vaknade med ångest idag, det blev inte bättre under dagen utan den eskalerade och blev värre. Tänkte att om jag tog en långrunda så skulle den släppa, inte gjorde den det alls. Hjärtklappningarna ökade, känslan av att vilja krypa ur kroppen och springa ifrån den. Men ångesten finns där och den försvinner inte för att du vill det, har försökt sova bort den men det hjälper inte heller.

Dimman tätnar och känslan av vakuum slår mot mig hela tiden, hjärtklappningarna har försvunnit men det finns efterdyningar som en fruktansvärt trötthet.

Vad kommer då ångesten från?
Jag kan bara gissa, troligen handlar det om allt som sker i mitt liv nu. Jag vill poängtera att jag är glad och ser fram emot det som kommer, även om det kommer med en viss oro för mig.
Det är bara resan ditt som är jobbig, lite kämpigt för oss båda, även om det kommer bli bra. Förändringar är något som vi alla måste hantera, vissa inklusive mig har väldigt svårt att hantera det.

ADHD: Vad man än gör så blir allt fel

Vad man än gör så blir allt fel, det finns personer som jag tror inte förstår hur de ska hantera mig och de diagnoser jag har, kanske är det så att jag har fel men på något sätt så måste det ske en förändring. När jag inte når ut genom att prata med dem så kommer jag nu skriva lite här på bloggen, jag har försökt gång på gång att inte låta mina diagnoser bli huvud fokus på bloggen.

Men sanningen är den att jag har ADHD och Aspergers, de här små vännerna är en del av mig och del av hur jag ser världen. Jag kommer aldrig att se världen som ni gör, att vara med mig kan ibland vara krävande, rent jobbigt ibland.

Det kommer dagar som ni kommer vara arg på mig men tänk då på att den som är mest arg är jag själv, för att jag brister i er ögon och att jag inte når ända fram. Det kommer dagar då det är som jag går på extacy och jag är överallt och göra saker, det kommer även dagar då jag vaknar och mår så dåligt att det tar sån kraft för mig att bara gå upp, resten av dagen är jag så trött att jag inte orkar vara social. Det kommer dagar då jag faktiskt bara vill vara själv i mitt tänkande för att jag har så mycket kreativitet som vill ut, då är det som min hjärna håller på att explodera av tankar.

För en sak ska ni veta , min hjärna slutar aldrig arbeta det är aldrig tyst inne i mitt huvud. Där inne samlas det tankar och ibland svämmar det över och då explodera jag och kan inte tygla mina känslor, då är det bara min hjärnas sätt att tömma alla tankar och du råkade vara på fel plats just då.

Detta är en absolut ingen ursäkt för mitt beteende, men det är en förklaring.

Här har jag fokuserat på de ganska jobbiga delarna med diagnoserna, så jag kommer fokusera i ett annat inlägg om det positiva med diagnoserna.